Omeprazol receptfritt biverkningar

Det råder ingen tvekan angående för att behandlingen tillsammans protonpumpshämmare (PPI) äger revolutionerat hanteringen från syrarelaterade sjukdomar.

Protonpumpshämmare kunna, såsom andra medicin, ge biverkningar.

dem kliniska resultaten existerar många utmärkt [1, 2] samt överlägsna dem vilket kunde uppnås tillsammans histamin-2-receptorantagonister. Användningen från protonpumpshämmare fortsätter för att öka varenda tid inom landet, liksom inom varenda länder var den precis studerats (Figur 1). Ökningen verkar existera maximalt framträdande hos kvinnor samt hos den äldre delen från befolkningen [3-5].

Denna konstanta ökning från intaget (med samt utan recept) samvarierar ej tillsammans prevalensen samt incidensen från dem sjukdomar likt bör behandlas tillsammans med protonpumpshämmare [6].

Därför existerar detta viktigt för att vid regelbunden grund bedömande undersöka bruket inom sjukvården samt hos allmänheten.

Regleringen från magsäckens syrasekretion äger beneath utdragen tidsperiod tilldragit sig en stort nyfikenhet hos både fysiologer samt andra doktor [7]. detta existerar känt sedan länge för att en stort antal sjukdomar inom övre mag–tarmkanalen existerar alternativt är kapabel existera relaterade mot överproduktion från syra.

Saltsyran produceras både inom vila samt efter måltidsstimulering inom parietalcellerna inom magens övre numeriskt värde tredjedelar. Den utan tvekan maximalt viktiga meka­nismen till syraproduktionen existerar den gastrinstimulerade lokala frisättningen från histamin ifrån dem således kal­lade enterokromaffinlika (ECL) cellerna. Histaminet aktiverar H2-receptorerna vid parietalcellen vilket via intracellulära budbärarsystem aktiverar enzymet H⁺/K⁺-ATPas (protonpump), lokaliserat inom parietalcellens sekretoriska canaliculi [8].

då syra producerats samt nått ut inom ventrikelns lumen sjunker detta luminala intragastriska pH-värdet, vilket begränsar frisättningen från gastrin samt därmed den fortsatta stimuleringen från ECL-cellerna.

Den antisekretoriska terapin utvecklades dramatiskt tillsammans med introduktionen från cimetidin, ett histamin-2-receptorantagonist, inom mitten från 1970-talet. Dessa medicin spärrar kompetitivt H2-receptorn vid parietalceller.

Den fortsatta forskningen kring syrasekretionens fysiologi samt biokemi resulterade inom ett tillfälle för att särskilt blockera H⁺/K⁺-ATPas, vilket utgör detta sista steget inom den komplexa processen såsom leder mot syrasekretion. Härmed ägde ett helt färsk typ från medicin tagits fram, sålunda kallade protonpumpshämmare (omeprazol), vilka särskilt samt icke-kompetitivt spärrar H⁺/K⁺-ATPas [8].

mot skillnad ifrån histamin-2-receptorantagonister förmå protonpumpshämmare kraftfullt inhibera både grundläggande samt måltidsstimulerad syrasekretion samt ger upphov mot enstaka mer fullständig samt långvarig syrahämning (kanske upp mot 18 från dygnets 24 timmar). ett resultat från denna mekanism existerar emellertid för att protonpumpshämmare ej uppnår full syrahämmande konsekvens förrän efter några dygn.

Sammantaget innebar introduktionen från protonpumpshämmare för att bara ett enda daglig dos behövdes samt för att fenomenet tolerans (vilket existerar en stort bekymmer tillsammans med histamin-2-receptorantagonister) försvann.

Protonpumpshämmare existerar numera förstahandsval nära behandling från flera syrarelaterade störningar, som

• gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
• eradikering från H pylori-infektion inom kombination tillsammans med antibiotika
• H pylori-negativa magsår
• profylax nära förskrivning från NSAID/ASA/coxiber mot patienter > 65 tid alternativt dem vilket uppvisar riskfaktorer
• profylax nära behandling tillsammans lågdosheparin alternativt antikoagulantia hos patienter likt uppvisar riskfaktorer (se nedan)
• profylax nära »dubbel trombocythämning« efter kardiovaskulära händelser hos dem såsom uppvisar riskfaktorer
• profylax nära således kallad trippelbehandling efter kardiovaskulära händelser
• profylax mot stressrelaterat ulkus hos Iva-patienter
• hypersekretoriska störningar liksom Zollinger–Ellisons syndrom (hypergastrinemi).

Rekommenderade doser samt behandlingslängd varierar beroende vid bakomliggande indikationer.

dem utgivna kliniska riktlinjerna att föreslå eller råda något sällan behandling tillsammans med protonpumpshämmare beneath längre period än 8–12 veckor [8, 9].

Överförskrivning inom sluten samt öppen vård

Ett flertal studier besitter kommit fram mot för att mer än 50 andel från protonpumpshämmare förskrivs vid felaktiga alternativt tveksamma grundläggande principer eller fundament inom både sluten samt öppen vård.

dem vanligaste orsakerna mot överförskrivning redovisas inom uppgifter 1.

Ett flertal studier [10-13] äger analyserat graden från samt orsaken mot överskrivning från protonpumpshämmare mot sjukhuspatienter. Justerade uppgifter visade för att bara ca 50 andel från förskrivningarna baserade sig vid vedertagna indikationer på grund av behandling tillsammans protonpumpshämmare. granskning från motsvarande bruk beneath varierande uppföljningstider äger demonstrerat för att viktiga förändringar inom förskrivningen ej tycks ske ovan tidsperiod.

Korrekta indikationer på grund av behandling tillsammans protonpumpshämmare nära utskrivning ifrån vårdinstitution besitter då definierats likt dem indikationer liksom godkänts från exempelvis Läkemedelsverket alternativt dem likt supportas från betydelsefull medicinsk litteratur. Resultaten äger demonstrerat för att minimalt numeriskt värde tredjedelar från dessa patienter erhöll receptbelagda protonpumpshämmare vid »felaktiga grunder«.

Buksmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning, illamående/kräkningar, funduskörtelpolyper (godartade).

inom motsvarande analyser ser man ingen skillnad inom överförskrivningsmönster mellan akademiska samt icke-akademiska sjukvårdsinrättningar [10]. Majoriteten från dessa studier besitter dock detta metodologiska problemet för att dem existerar retrospektiva. Budskapet existerar emellertid således entydigt för att denna data måste behärska ligga ner mot bas på grund av ett modifierad förskrivningsstrategi samt en ändrat förhållningssätt.

Intressant fanns för att enstaka viktig faktor på baksidan olämplig fortsättning från behandlingen tillsammans med protonpumpshämmare fanns för att patienten redan nära inskrivningen vid vårdinstitution stod vid protonpumpshämmare, samt därvid följde ej enstaka väsentlig reflektion ovan detta fortsatta nödvändigheten beneath själva sjukhusvistelsen. mot detta bör adderas för att sjukhusläkare ofta fortsätter för att ordinera dessa medicin inom tron för att den tidigare förskrivningen existerar rätt samt för att insatt behandling måste tryggas även inför framtiden [14, 15].

Ingen känd frekvens.

Allt sammantaget illustrerar dessa påverkan nödvändigheten från enstaka mer djupgående medicinsk avstämning inför varenda utskrivningen från patienter ifrån landets varenda sjukhus.

Inom primärvården fortsätter alltför ofta förskrivningen från protonpumpshämmare efter detta för att patienter skrivits ut ifrån sjukhuset, utan för att detta sker enstaka periodisk värdering från indikationen till den fortsatta förskrivningen.

Inom den öppna vården utgör funktionell dyspepsi en kliniskt plats tillsammans med massiv fara på grund av överskrivning från protonpumpshämmare [6]. detta existerar välkänt för att man inom primärvården alltför ofta ordinerar dessa medicin vid obestämd period, utan någon periodisk omvärdering från chansen för att minska dosen alternativt för att helt slutföra behandlingen [16-18].

En ytterligare samling från patienter tillsammans fara på grund av överförskrivning existerar dem såsom förskrivs kortikosteroider, oavsett kliniskt status, var detta ej finns tecken till slemhinneskydd tillsammans med protonpumpshämmare.

Dessa patienter bör äga protonpumpshämmare ifall samtidig NSAID- alternativt ASA-medicinering ges. Patienter yngre än 65 tid liksom behandlas tillsammans enbart NSAID/ASA alternativt coxiber, samt liksom saknar specificerade riskfaktorer, rekommenderas ej heller slemhinneskydd tillsammans protonpumpshämmare. information talar till för att risken till för att förbättra enstaka kliniskt viktig gastrointestinal biverkan från coxiber alternativt NSAID/ASA ökar tillsammans stigande ålder.

Antalet patienter likt behöver behandlas (NNT, number needed to treat) till för att enstaka sådan biverkan bör uppstå äger rapporterats artikel 10 hos patienter > 75 kalenderår, 25 hos patienter 65–74 tid samt 66 hos dem < 65 kalenderår. Tilläggas bör för att kombinationen från NSAID samt SSRI förmå förändra den hemostatiska processen (se nedan) samt främja seriös blödning, samt därför angående möjligt bör undvikas alternativt ges tillsammans protonpumpshämmare såsom profylax redan ifrån start.

Lever samt gallvägar.

detta tycks finnas ett synergistisk utfall från NSAID samt SSRI, då SSRI-behandling leder mot enstaka markant minskning från trombocytinnehållet från serotonin. ett följd från detta blir enstaka försämring från trombocyternas aggregationsförmåga samt förlängd blödningstid.

Behandling tillsammans med antikoagulerande substanser, likt lågmolekylärt heparin alternativt warfarin, hos patienter utan någon ytterligare riskfaktor utgör ej enstaka tecken på grund av profylax tillsammans med protonpumpshämmare eftersom dessa antikoagulerande medicin ej existerar direkt gastrotoxiska.

Återigen, endast kombinationen tillsammans med gastrotoxiska medicin ökar frekvensen från gastro­intestinal blödning samt därmed nödvändigheten från skydd tillsammans protonpumpshämmare. då apokumarol används vilket antikoagulationsmedel rekommenderas enstaka viss försiktighet nära förskrivning från protonpumpshämmare (särskilt omeprazol, esomeprazol samt lansoprazol) vid bas från möjlig hyperkoagulation, troligen orsakad från underlättad gastrisk absorption.

ingen påvisad interaktion äger hittills klart dokumenterats mellan protonpumpshämmare samt direktverkande orala antikoagulantia (NOAK). Enbart tiklopidin alternativt klopidogrel självklart mot patienter utan riskfaktorer kräver ej profylax tillsammans protonpumpshämmare, vilket däremot existerar obligatoriskt angående ASA ges (ensamt alternativt inom kombination tillsammans med andra trombocythämmare) vilket sekundär profylax nära hjärtischemiska angrepp.

Profylax tillsammans med protonpumpshämmare nära dubbel trombocythämning efter ST-höjningsinfarkt rekommenderas enbart mot högriskpatienter, i enlighet med Svensk kardiologisk förening [19]. ett välkänd interaktion mellan protonpumpshämmare samt klopidogrel finns vid CYP2C19-nivå inom levern tillsammans med fara till negativa trombocyteffekter (se ovan). dem protonpumpshämmare liksom tycks minimera effekten vid leverns CYP2C19-system (till modell pantoprazol alternativt rabeprazol) förmå därför föredras inom kombination tillsammans klopidogrel.

Hos patienter tillsammans levercirros samt portal hypertension finns ingen generell anledning för att förskriva protonpumpshämmare.

Dessa substanser används däremot ofta inom daglig klinisk praxis tillsammans ambitionen för att förhindra blödning ifrån mot modell hypertensiv gastropati. Denna plan baseras vid information vilket demonstrerat vid enstaka viss hypersekretion från syra hos dessa patienter jämfört tillsammans med normala individer. inom själva verket förmå enstaka ytterligare fara finnas, då användning från protonpumpshämmare förmå underlätta utvecklingen från spontan bakteriell peritonit.

Av massiv vikt på grund av förståelsen från dem bakomliggande mekanismerna på grund av överförskrivningen från protonpumpshämmare existerar för att inse dem socioekonomiska faktorernas innebörd [18].

detta besitter demonstrerat sig för att både nedsänkt intäkter samt nedsänkt utbildningsnivå existerar förknippade tillsammans långvarigt utnyttjande samt överbruk från protonpumpshämmare [4, 5].

inom enstaka dansk rikstäckande kohortstudie från patienter vilket på grund av inledande gången behandlades tillsammans med protonpumpshämmare samt därefter följdes upp inom tio kalenderår kunde man visa för att långtidsanvändning plats starkt associerad tillsammans nedsänkt ersättning samt nedsänkt träning även efter justering till andra faktorer vilket skulle behärska påverka utfallet.

enstaka motsvarande från kanada undersökning bekräftade associationen mellan för att bo inom områden tillsammans med nedsänkt socioekonomisk ställning eller tillstånd samt risken på grund av upphöjd samt förlängd förskrivning från protonpumpshämmare.

Hur avbryts/avvecklas ett långvarig behandling?

Då man konfronteras tillsammans patienter liksom står vid behandling tillsammans protonpumpshämmare tillsammans oklara indikationer alternativt vid bas från symtom/tillstånd var detta finns svag alternativt ingen tecken till användning, bör man utföra nästa överväganden inför avbrytandet från behandlingen.

Genom den utfall vilket kronisk behandling tillsammans protonpumpshämmare besitter vid gastrinnivåerna inom blodet, samt den därpå nästa hyperplasin från magsäckens ECL-celler, bör enstaka övergående hypersekretion från saltsyra förväntas då den inducerade effekten vid protonpumpen försvinner [20, 21].

Muntorrhet, stomatit, gastrointestinal kandidos.

Detta fenomen kallas »rebound hypersecretion«. enstaka utfall från detta är kapabel existera för att nya alternativt tidigare övre gastrointestinala symtom uppträder. 2009 visades för att upp mot 40 andel från friska individer liksom avbröt ett 8 veckors behandling tillsammans protonpumpshämmare rapporterade dyspepsi beneath dem inledande 4 veckorna efter avslutad behandling [23]. inom enstaka forskning ifrån götet [22] visades för att symtom efter utsättning plats signifikant korrelerade tillsammans med graden från hypergastrinemi inducerad från protonpumpshämmaren.

inom ett dansk forskning, såsom rekryterade 78 patienter utan klar tecken till användning från protonpumpshämmare, utvecklade nästan numeriskt värde tredjedelar från patienterna övre gastrointestinala symtom inom 6 månader efter utsättandet från protonpumpshämmare, samt 40 andel från dem ägde endoskopiska indikator vid lindrig esofagit [23, 24]. Följaktligen existerar detta viktigt för att undvika plötsligt utsättande, särskilt hos kroniska brukare, samt inom stället följa ett metod likt syftar mot för att minska rekylfenomenet (rebound hypersecretion).

Utsättande är kapabel ske genom för att stegvis vandra ner mot ett lägre dos alternativt mot ett intermittent dosering inför en slutligt försök för att helt sätta ut medicinen. ett ytterligare plan är kapabel artikel för att ersätta protonpumpshämmare tillsammans histamin-2-receptorantagonister (i betydelsefull dos), likt existerar ett mindre potent syrahämmare. Endast famotodin (10 mg) finns för tillfället tillgänglig, dessutom receptfritt.

Konsekvenser från överanvändning

Överanvändning/missbruk från protonpumpshämmare, såsom beskrivs ovan, medför enstaka ökning från samhällets kostnader.

Internationella beräkningar äger gjort gällande för att upp mot numeriskt värde miljarder brittiska pund spenderas inom onödan vid protonpumpshämmare varenda kalenderår [25, 26]. ett ytterligare lärande beräknade apotekskostnaderna beneath ett 4-årsperiod hos mer än 20 000 patienter, såsom fått behandling tillsammans med protonpumpshämmare baserad vid felaktiga indikationer, samt fann för att den totala kostnaden plats ca 3 000 000 US-dollar.

Låt oss då anta för att ca 50 andel från Sveriges förbrukning från protonpumpshämmare är kapabel ifrågasättas vid vetenskapliga samt kliniska grundläggande principer eller fundament. tillsammans ett utgift till den årliga, receptbaserade svenska förbrukningen från protonpumpshämmare vid 160 000 000 kronor inom 2019 års penningvärde (Figur 2) existerar detta tydlig för att frågan äger massiv medicinsk samt hälsoekonomisk relevans.

Nog kunna dessa valuta användas vid förbättrad sätt. tillsammans enstaka fortsatt expansion från digitalisering från vården, ökning från icke receptbunden förbrukning från protonpumpshämmare (OTC, salg ovan disk) samt något som ökar i storlek eller antal utbud från nätbaserade medicinska konsultationer existerar detta rimligt för att anta för att denna problematik kommer för att växa sig allt större.

Överförskrivning samt framför allt långtidsbruk från protonpumpshämmare, särskilt hos äldre, är kapabel framkalla olika biverkningar liksom beneath senare tid rapporterats inom en ökande antal publikationer [27].

flera från dessa studier existerar dock observationella samt belastas från en antal metodologiska svagheter, samt måste följaktligen tolkas tillsammans med massiv varsamhet. Sammantaget måste framhållas för att behandling tillsammans protonpumpshämmare insatt vid lämplig tecken existerar behäftad tillsammans många ett fåtal samt oftast godartade biverkningar (1–3 procent). Några från dessa biverkningar existerar troliga samt förutsägbara, medan andra existerar irrationella, oförutsägbara samt sällsynta.

dem allvarligaste biverkningarna från kronisk behandling tillsammans med protonpumpshämmare existerar hypomagnesemi, enteriska infektioner (som turist­diarré) samt hos äldre människor främst infektioner tillsammans med bakteriesläkte difficile samt akut njursjukdom (interstitiell nefrit).

Läs även Medicinsk kommentar:

Läkartidningen.

Mikroskopisk kolit.

2021;118:20220

Läkartidningen 27-31/2021

Lakartidningen.se